Halv inflyttningsfest

Om förra inlägget indikerade att upploppsrakan närmade sig så är det nu cirka 4 veckor senare så att vi har målsnöret framför näsan. Övervåningen är nu sedan några dagar inflyttad och det enda som återstår där rent byggmässigt är en detalj på trappan samt att ta bort byggpappen från densamma. Har redan hunnit provjobba och det känns helt ok även om det ska kompletteras med lite mer utrustning.

Så här ser det ut:









Målsättningen var att denna helg kunna flytta in flipperspelen på bottenvåningen, men se där blev det tji. Golvet är på gång, men det fattas ännu ett par arbetsdagar innan det är komplett och kan möbleras. Schackrutigt värre blir det, vad tycks?







Inga bilder från utsidan denna gång, men nästa inlägg blir antagligen det sista vad gäller detta bygge - då kommer slutresultatet!


Upploppsrakan i sikte

Ett skepp kommer lastat! Med vadå? Med en trappa från Italien! Man kan säga mycket om italienare, men en sak de verkar otroligt bra på är att packa saker effektivt! Leveransen aviserades som ett kolli med mått som inte i vår vildaste fantasi kunde innehålla en 3 meter hög spiraltrappa med omkretsen 150 cm. Visst förstod vi att den skulle komma i delar, men överraskningen var ändå stor när nedanstående låda dök upp. Vikten uppgick till någonstans mellan 200 och 300 kilo så nog var det grejor i alltid.



Efter någon halvtimmes uppackning(!) var innehållet följande:



Monteringen blir en intressant övning - det är en och annan bit som ska på plats...





I övrigt rullar det på. Golvet på övervåningen är nu lagt inklusive golvvärme. Väggar och tak är numera spacklade och inväntar nu bara slipning och målning. På detta lite fönsterfoder och el och sen är det dax att flytta in! De senaste 10 dagarna har följande utveckling skett:













På nedervåningen är nu samtliga väggar mer eller mindre klara, men det var brqa veligt innan beslut togs angående var förrådet/verkstaden skulle hamna egentligen. Efter stor vånda knäpper vi nu våra händer och ber en stilla att det blev så som vi bestämde. Visst går det väl in ett flipperspel på service i nedanstående yta? (svara ja!)




Bloggsvacka

Det blev en riktig bloggsvacka under andra hälften av februari. En kombination av mycket jobb och många fritidsaktiviteter är orsaken, men också för att bygget har rasat på så man inte riktigt har hunnit med. Problemet är att det är för mörkt att ta foton på morgonen och även på kvällen efter jobbet och när helgerna är fullbokade så blir det som det blir. En och annan bild hinns dock med och nedan följer ett litet urval av utvecklingen. Eftersom det går så fort nu mot slutet så finns inte aktuell byggstatus på bild ännu, men en ny uppdetering kommer inom kort (hm, hoppas jag :)). Under perioden har vi även hunnit med att fylla år i stort sett hela familjen inklusive Ebon som med fyra rungande skall skällde in sin egen 2-års dag! Voff! Voff! Voff! Voff!


Fasaden i det närmaste klar


Och hur är det här kortet taget då kan man undra? Red Bull? Nej, skylift förstås :) Rätt högt var det faktiskt...


Dörren in till huset på bottenvåningen reglas upp. Provhål in i huset finns till katternas stora lycka - spännande på alla vis, även för oss! Känns inte klokt att vi snart ska såga upp ett hål i vardagsrumsväggen. Hjälp!?!


Å så plötsligt var det ett hål i taket också! Vilken dag, strålande sol och +9 grader. Man kanske skulle ha gjort en balkong här istället för en takkupa?


Hålet för takkupan utifrån. Uppehåll tack!


Schvoop! Så var det en takkupa på plats. Fantastiskt, nästan klar.


Sådärja nu börjar det likna nå't! Och jo, den ÄR exakt lika stor som den andra. Fattas lite panel plus att kameran luras lite...


Och så var det takfönster på plats också minsann!

Slutet närmar sig...

Det tar sig, sa han som hade eld i håret. Fasaden har börjat ta form och invändigt är snart hela bygget isolerat. Ytterdörren har anlänt och ska monteras och inom en inte alltför avlägsen framtid bör vi närmas oss läget när nybygget ska integreras med resten av huset - dvs. när storsläggan ska fram för att bomba hål i väggarna (hjälp!). 

Under en längre tid har vi haft trappvånda på Kyrkvägen, men till sist tvingades vi till ett beslut. Det blir en spiraltrappa kombinerad med en specialtillverkad liten "platålösning". Går ej att beskriva i ord utan får upplevas på bild när den börjar ta form. Spiraltrappan kan dock redan nu avnjutas, vit och fin blir den, se nedan. De är tydligen ena hejare på att svarva spiraltrappor i Italien, för det är där den tillverkas. Om 3-4 veckor anländer den i delar till Lillån för montering. Det blir intressant att se hur det kommer bli!












Operation tätning

Trots att det inte varit någon direkt vinter att tala om ska det bli skönt att snart kunna vistas i tillbyggnaden utan mössa och vantar. Om inte idag så imorgon ska det nämligen enligt herr Byggmästare vara fullt möjligt att slå på dieselkanonen och blåsa in några plusgrader (kanske 10-12 sådär) i konstruktionen. De senaste dagarna har isolering i långa banor letat sig in i både väggar och tak. Det är inte utan att man funderar på hur mycket billigare det borde vara att bygga hus en bit söder ut, typ vid medelhavets södra strand eller så...

Efter mycken möda och stort besvär har vi nu också (förmodligen) bestämt oss för att klinka golvet på nedervåningen. Det kommer bli schackrutigt med stora plattor så det är väl bara att ge sig ut på Blocket och söka på "stora schackpjäser" för att fullborda brädet. Det blir som en scen som hämtad direkt ur Harry Potter - om nån minns den första delen i serien om den lilla glasögonorm... öhh trollkarlen menar jag ;)


På tal om trollkarlar så blir det mellan varven lite annat också, som t ex flippermek. En dag strejkade ett av trollen i vårt Medieval Madness och vägrade prompt att titta ut ur sin håla, oavsett vad vi lockade med! Men med en lödpenna, en tålmodig son (som kanske för första gången i sitt liv fick uppleva att han hade nytta av det han lärt sig på teknik-lektionerna!) och lite tyska reservdelar förvandlades mörker till ljus och trollet fungerar igen!


Nu börjar det likna nåt, t ex ett hus!


Fönster, dörr, ytterpanel och lite tegel, sen är det inte alltför mycket utomhusjobb kvar, ja förutom uppröjning förstås :(


Dörren blev efter ångestladdade diskussioner - i mitten! Det blir en 150 cm bred pardörr i samma färg och ungefär samma stil som på husets framsida.


Gavelbild. Små fönster tänker ni, ja men det finns en anledning - speciellt till deras placering...


Och så här såg det ut några dagar innan. En aning glesare kan man tycka.


Nytt år - nya byggartag!

Tiden rinner iväg, nyss var det jul och nu är det snart vår! Uppehållet i byggandet gick fort och nu är allt i full gång. Strax innan jul anlände takstolarna vilka efter avlastning sedan fick vila tills efter helgerna innan de åkte upp i vädret. När det väl skedde gjorde det så under stormliknande förhållanden! Undertecknad fick sig en heldags kroppsarbete, vilket sedan minsann kändes ordentligt. Det var under dessa förhållanden en inte helt riskfri aktivitet då både en takstol och en byggnadsställning plötsligt slet sig och gick till full attack! Som tur var lyckades samtliga inblandade med sin undanmanöver så endast en mindre blodutgjutelse i en hand blev resultatet (mycket lindrig skada, åtminstone vad jag kunde se då det inte var min hand som drabbades).

Hur som helst, efter ett antal timmars slit stod där 6 präktiga takstolar - stirrande ut över nejden. Eller ja... hrrm. Det var i alla fall en riktigt skön känsla när de till sist satt där uppmonterade och redo att ta emot taket som ska börja byggas inom kort (när detta skrivs har det redan påbörjats, bilder kommer strax!)


Dagen D för takstolsleverans... men, vart tar de vägen!?


I slutskedet av operation avlastning...


Till sist lite förankring så de håller sig på plats tills efter julhelgerna...


Vad passar bättre en lite övningskörning under ledigheten? Ett historiskt första praktikpass på Coop-parkeringen i skydd av mörkret - det gick bra :)


Till sist var det dax att häva upp eländena på stommen... dagen till ära blåste det STORM!


Men upp kom de och bra blev det! Tjohoo! Nu är det bara resten kvar...


2012 har börjat bra, FC Headlight lyckades äntligen och tog hem den årliga och mycket prestigefyllda KORP-CUPEN i Futsal 14 januari. En lika lång som historisk dag - 7(!) matcher från förmiddag till kvällning innan krutröken lagt sig och FC besegrat alla lag och lyft bucklan, på femte försöket efter bl a två tidigare finalförluster.

Nu var det jul igen... å woosch så var den över :(

Oj vad det går undan, ja inte med bygget kanske eftersom vi nu har tagit jullov, men rent allmänt. Det är över 14 dagar sedan förra inlägget och julen har både anlänt och passerat - med raketfart. Det har hunnits med såväl pepparkakshus som julklappsrim sedan sist. Bygget då undrar någon? Jodå, plattan gjöts enligt plan och vädrets makter stod oss bi på det mest fantastiska vis. Istället för befarade -20 grader och snökaos var det ca +2-3 grader och uppehåll. Mer ideala förhållanden är nog svårt att önska sig mitt i en svensk vinter. Fast lite snökaos har vi allt fått vara med om i samband med en stockholmsresa och ett trevligt kalas som vi var bjudna på. Hemfärden tog sisådär 3,5 timmar och utspelade sig till stor del (i alla fall kändes det så) bakom en envis snöplog som vägrade låta bakomvarande passera vare sig det var en eller två eller om det så hade varit femtiotvå filer! Väldigt sympatiskt. I synnerhet klockan 02.30 en lördagssnatt mellan Köping och Arboga. Frustrationen blev till slut så stor att föraren av vårt fordon (av av ren diskretion publicerar jag här inget namn - men det var inte jag utan någon annan i hushållet...) fick den briljanta idén att försöka runda nämnda snöplog via en rastplats(!) som plötsligt uppenbarade sig i snömodden. Trots fyrhjulsdrift och hyggliga vinterdäck ackompanjerat av ursinnig körning fick vi dock se oss bittert besegrade av den saktmodiga snöplogen som lyckades passera oss med en noslängd precis när vi skulle tillbaka ut på motorvägen varpå vi snällt fick inordna oss i kön därbakom, nu dessutom sist vilket inte gjorde saken bättre! Säkerligen fick sig snöplogsmannen ett gott skratt - och det är han säkert egentligen värd för vem f*n vill sitta och köra snöplog mellan Arboga och Köping i 40 km/h kl 02.30 med en hel hop galna bilförare bakom sig...

För att bekräfta den lite udda vinter vi upplever nu finns en lite annorlunda bild nedan och jo det är sant. De är plockade idag den 30 december i Lillån, Örebro. Gott Nytt År allihop! Vecka 2 är det dax för takstolar så då kommer bygget ta lite fart igen.



Kantareller plockade i Lillån 30 december...


Årets pepparkakshus - ett av de bättre med våra mått mätt














Lucia - då passar det bra att baka kaka

Efter en trilskande höst kännetecknad av byråkrati, gräv- och bilningsarbete (dessutom till rätt stor del i mörker och i värsta fall regn) känns det skönt att det börjar byggas saker. Idag är dagen D då plattan ska gjutas. Betongbilen inväntas på slaget 11 och enligt mina, dock mycket begränsade, byggkunskaper ser allt klart ut inför detta. Grunden utgörs i princip av en stor kakform innehållande en massa isolering, armering och rör för golvvärme. I detta stjälper man smeten och inväntar att det ska stelna. Om inte jag är helt upplurad på läktaren så ska plattan sedan slipas av redan idag/kväll och vara fullt byggbar inom något dygn eller så. Trevligt!
För att sätta den riktiga julstämningen passade jag på och se Motörhead som lyste upp Örebro med ett besök häromkvällen. Den ena klämkäcka julsången avlöste den andra och det blev på det hela taget en väldigt lyckad kväll. Dessutom i återföreningens tecken då flera gamla vänner som man inte sett på ett alldeles för långt tag också kommit på idén med lite julmys på Conventum. Grattis Lemmy, som fyller 65 på julafton, en riktigt rockfarbror är han allt och sångrösten är helt intakt kan jag intyga!



Projekt tillbyggnad 2011-2012

Härmed öppnas det officiella bloggandet för ytterligare ett litet byggprojekt på Kyrkvägen i Lillån!

Denna gång har vi valt ett ganska stort projekt som åtminstone initialt till stor del kommer utspela sig utomhus och det mitt i vintern. Aha, för att utmana ödet lite extra, tänker ni som känner oss? Nej, för att de byråkratiska kanalerna i vårt kära Sverige är gravt åderförkalkade säger jag. För kännedom så har en ny plan- och bygglag införts per någon gång i maj 2011, vilket sannerligen inte underlättar när man ska få ett bygglov godkänt. Nåväl, för att bespara er mer gnäll och tandagnisslan runt just detta kastar vi oss istället rakt in i handlingen. På menyn står alltså denna gång en liten tillbyggnad i två plan som ska sitta samman med befintligt hus. Garaget får stryka på foten och är i skrivande stund ett minne blott. Må dess rester vila i frid (tyst minut). På dess plats kommer istället tillbyggnaden resas.

Den aktuella statusen är alltså att markarbetet är klart och att grunden nu ska på plats. Detta ska enligt planen påbörjas på måndag då isolering och fundament ska på plats inför gjutning av platta med golvvärme senare under veckan. Man kan snabbt konstatera att projektet hittills mest burit med sig den ack så bekanta känslan av hopplöshet när saker och ting bara blir mer och mer kaos för varje dag. Ända tills "Ground Zero"-känslan är total. Då vänder det plötsligt. Mer bråte försvinner än vad som kommer till och hopplösthet förbyts till hopp. Nästa rapport kommer när grunden börjar komma på plats.

Till sist kan jag inte låta bli att utse veckans fiasko och dumstrut i ett stort fett kombinerat pris! (Dock ej så åtråvärt). Denna vecka tillfaller priset.... (trumvirvel) UPS! Detta globala företag som har som affärsidé (åtminstone enligt mina modesta kunskaper) att leverera försändelser av olika slag. Saken är den att vi till projektet har funderat på ett ganska speciellt golv, vilket vi ville beställa ett test av för att se om det kommer funka. Sagt och gjort, ett litet "sample" skickades efter från USA:s västkust. Servicen var lysande och leveransen kom iväg samma dag som beställningen gjordes. Via UPS kunde man sedan följa leveransen. En snygg sida måste jag säga, om den sedan hade fungerat skulle det givietvis varit ännu bättre. Men, allra bäst hade det dock varit om UPS kunde leverera paket. För UPS hittar nämligen inte Kyrkvägen 7 i Lillån! Via webben har man kunnat följa paketet som på tre dagar letat sig tvärsöver hela USA och hela vägen till Västerås. Men där blev det stopp minsann. I fyra(!) dagar har paketet cirkulerat mellan Västerås och Örebro och det är stört omöjligt för UPS att hitta fram. Kan ni tänka er. Några små intressanta fragment ur diskussionen med UPS: ”Våra chaufförer har inga företagsabonnemang så vi kan inte nå dem på telefon”...  ”Chaufförerna har ingen gps utan skriver ut (på papper! 2011!!?) kartan för destinationen”. Ok, oavsett detta. Personligen hittade vi själva till Kyrkvägen 7 i Lillån utan både mobil och gps när vi skulle åka och titta på husvisningen för sådär en 11 år sedan och vi har flera exempel på både släkt och vänner som faktiskt hittat fram. Men inte UPS. Måste kännas tråkigt att man inte är kapabla att utföra den enda uppgift man har i sin affärsidé. Två gånger av två har detta hänt med just UPS. Om jag i framtiden får välja att skicka en försändelse med brevduva eller UPS så blir det brevduva, den har ju åtminstone inbyggd gps...










Sälen 2011 - kort lägesrapport

17 april, strålande sol och nästan 20 grader i luften. Vad passar då inte bättre än lite skidåkning i Sälen? Det är dock verkligen på sista versen då snödjupet minskar drastiskt för varje dag som går! Bilderna får tala för sig själva... life IS good!!! :)





 

Projektet går in i andra andningen

Sommarlovet är till ända och Kyrkvägen förvandlas i vanlig ordning till E18 en stund på morgon och kväll då ca 1000 elever ska fraktas till och från skolan i hundratals fordon. Bussar, bilar, moppar, vespor och cyklar. Allt i ett enda stort kaos som pågår i cirka 20-30 minuter. Sen återvänder lugnet, åtminstone skenbart. Nu är tiden inne då vårt nya fina staket ska få bekänna färg. Skulle inte förvåna det minsta om man snart möts av synen av ett nedprejat staket med en bil ovanpå och med en förvirrad mellanstadielärare bakom ratten... Men låt oss nu inte fokusera på det negativa! Saker och ting händer och vi har nu snart ett fint cykelförråd att ställa våra cyklar, moppar och gräsklippare(!) i. Vi har också anlagt vår första mur någonsin - kanske inte Berlin-muren direkt, men ack så fin den blev den lilla godingen.


Liten men naggande god, ska förutom att hålla jorden på plats se trevlig ut!


Cykelförrådet växte upp som en svamp ur jorden på en dag! Snacka om effektivitet.


Cykelförrådet från verandan...


Staketet är nu klart runt hela tomten, skönt (tycker snickaren om inte annat)!


Markstenen är fortfarande hiskeligt ful tills sanden borstats ner i mellanrummen och sten torkat upp ordentligt. Rören utmärker platsen för lekstugan som antagligen ska ställas på plats under morgondagen och den gula slangen tillåter el att dras fram till lekstugan för lite belysning.


Vad är nu detta? Var inte staketet klart?? Detta mina damer och herrar är en mycket smart konstruktion, där två sektioner staket kan monteras bort med några exkla handgrepp OM vi i framtiden ska köra in större fordon på tomten (när vi beställer en ny pool till exempel ;)

Projektet fortskrider

Idag har det varit ett riktigt teamwork på Kyrkvägen må jag säga. Ja utan mig vill säga som har spenderat dagen på jobbet och haft den stora lyckan att få komma hem till det fina som det börjar utveckla sig till. Maria har skruvat staket, Simon har kört grävskopa och Andreas har slitit med lite av varje (kört grus bl a). Emma sliter på med sitt inebandyläger mellan 10-14 varje dag så hon är arbetsbefriad för nu. Ebon? Tja, han ligger väl och småsover i något hörn och gnäller om han inte har tillräckligt med mat... Hunden är människans bästa vän - jojo!


Staketet på framsidan är nu klart sånär som på beslagen på grindarna...



... så Ebon kan numera utföra sina Eurasier-ryck utan att riskera omgivningen, mycket skönt.


Även baksidans staket börjar ta form - trevligt :)


En liten vy över baksidan som den är just nu - ingen vidare ordning trots allt arbete kan tyckas...


...men tittar man lite närmare ser man att det minsann händer saker!


Imorgon blir det plattläggning - gud vad skönt det ska bli med sten att gå på!


Mitt i allt gräver vi en grav - varför? Har vi blivit deprimerade över alla fakturor? Nej, här ska 2 st 200 liters tankar ner som ska ta hand om våra framtida backspolningar från poolen :)

En sväng på akuten

Inledningen av antibiotika-kuren blev inte riktigt vad man kunde hoppas på. Istället för som i Ted Gärdestads gamla slagdänga: "Sol, vind och vatten" så blev det "Likblek, ont-som-satan och färd-till-akuten"... Har nog aldrig känt mig så konstig i hela mitt liv. Var som att jag var utanför min egen kropp och att världen runtomkring inte var på riktigt... Hur som helst, en heldag på USÖ blev det via akuten, infektion med en liten avrundning på lung-röntgen innan det blev dax för hemfärd. Under den dagen hann några tankar sega sig genom hjärnan (det tar ju trots allt några timmar att ta sig mellan avdelningarna inom ramen för den svenska sjukhusadministrationen) trots att det kanske inte var någon av mina mest snabbtänkta dagar. Det första som slog mig var att det inte bara är fotbollsdomarna som blir yngre och yngre, det gäller även läkarna! "Herregud, han är ju inte mycket äldre än Simon" var första tanken när läkaren stack näsan innanför dörren. Efter en stund hade jag lugnat mig lite (kanske var det därför blodtrycket var bättre på undersökningsrummet än på akuten?) och tänkte: "nej, kanske inte som Simon, lite äldre är han nog". Oavsett verkade han både kompetent och reko så jag litade på det han sa (hörde ungefär hälften eller så, men hade med mig Maria som back-up. Hon reagerar nog om han säger något konstigt tänkte jag). Onsdagen blev alltså en kaos-dag, men när dagen började närma sig slutet var jag i alla fall tillbaka på en nivå motsvarande dagen innan, kanske var det på väg att vända trots allt?

Nu har yttligare ett par dagar gått och visst har det nu vänt ordentligt. Pratade med läkaren igår fredag, som konstaterade att han fått alla provsvar, svar på odlingar och från röntgen. Och, man kan bara konstatera att det är en lunginflammation i höger lunga. That's it. Så nu kan jag nog ta och sluta tjata om sjukdomar och istället skriva om lite vettigare saker. Passar på att publicera några bilder från projektet på hemmafronten. Egentligen har saker och ting kommit lite längre än så här, men fler bilder kommer...


Staket påbörjat


Staketet börjar ta form...


Förberett för L-stöd med grus och stenmjöl...


Å här kommer stöden


L-stöd på plats!


Återfyllning utförd

Lössläppt från hin håles varma ställe...?

Dödstyst har det varit på bloggen sen sommarprojektet startade - det har en naturlig om än rätt jobbig förklaring: Undertecknad har lyckats dra på sig någon "ovanlig bakterie" som i sin tur gett upphov till en lättare lunginflammation med slagsida som följd i några dagar. Febern har pendlat upp och ner som en jojo mellan typ 38 och 39,7 nånting som högst (har aldrig haft så mycket feber i hela mitt vuxna liv!)

Att jag hade vätska i lungorna kunde t o m jag själv lista ut - har somnat till ljudet av porlande vatten i takt med andhämtningen i flera dagar, men till de som undrar kan jag avslöja att det tyvärr inte är riktigt lika rogivande som ett akvarium... Släpade mig till sist till den s k läkarvården då jag insåg att det skulle ta tid för kroppen att reda ut det där på egen hand (läs: Maria satte vårdkortet i ena handen och telefonen i den andra och yppade ett enda ord: "RING"). Sagt och gjort. Hoppet om räddning är återställt! Och det heter Ery-Max (låter som hämtat ur en film så förmodligen är det väl placebo...)

Mer info om projektet kommer när lungorna återfått sin forna form!


Frälsningen är nära...

Ny sommar - nya projekt :)

Ah, äntligen semester :) Då ska man ju ta det lugnt och ladda batterierna. Sol o bad o... hemmaprojekt!? Sablar inte i år igen! Suck, jodå. Knappt har semestern startat innan häcken på framsidan sett sina sista dagar. Tjaff, tjoff och fyra turer till tippen senare så var insynsskyddet på Kyrkvägen 7 lika obefintligt som Danmarks framgångar i fotbolls-VM.


Tomt och naket blev det, så nu får man allt hålla in magen när man struttar runt på pooldäcket... till grannarnas förtret dock endast tills den strategiska cykelboden är på plats :) puh.

Inte nog med detta. Staket ska det bli också. Nog för att man kunde räkna ut att det skulle tillkomma kostnader av att skaffa hund (igen), men inte trodde jag att 120 meter staket med fyra grindar skulle krävas! Mår dock sämst av tanken att olja eländet framöver. Kommer förmodligen plötsligt framstå som grannskapets mest sociala tjomme då man sannolikt kommer spendera större delen av ledig tid med just detta.


Nej det är inte mullvadar som invaderat Kyrkvägen, inte ens betongfundamenten dög. Här ska vara nytt och rejält. Säger som Björn Skifs hantverkare i Drömkåken när taket rasar in: "Fy fan vad dyrt!"

Sen över till det som var det egentliga sommarprojektet - att "fixa i ordning baksidan". Grävning pågår för att förbereda för 20 stycken 600-kilos betongklumpar som ska staga upp hela härligheten. Sen ska det bara fyllas med jord, sand och grus, paddas, plattas, läggas gräs, läggas plattor.... ugh. Allt för att kunna spela krocket två ggr per år med gamla uppsvällda klot utan färg som ingen orkat ta in när det regnat och kubb med mögliga vedträn (av samma orsak).


Det pratas om växthus, men jag hoppas att den tanken hinner glömmas bort innan allt är klart. Har aldrig förstått vitsen med att spendera månader på att hysteriskt försöka driva upp en handfull mini-gurkor och lika gröna som sura mikro-tomater till en kostnad av 1000 spänn styck när det finns normala och ätliga grönsaker i långa banor på Coop.... Jag bara frågar?

Till sist ett positivt foto från hästhoppning i Karlslund. Emmas hästintresse har inte direkt minskat med åren så nu är det riktiga kusar som gäller. Själv jobbar jag fortfarande med det mentala för att kunna gå runt i stallet och se oberörd ut - känns fortfarande som en bit kvar innan man greppar tyglarna och svingar sig upp för en galopptur på ängarna...

Emma på Vento i Karlslund efter en felfri ridning :)
Stolt Emma på Vento efter felfri hoppning och välförtjänt vit rosett utdelad!

Istanbul eller var det Konstantinopel (eller rent av Miklagård)!?

Efter en hetsig höst med resor lite varstans hamnade man så i Istanbul, denna mångkulturella kittel med 16 miljoner(!) invånare varav 99,8% muslimer (visserligen med lite olika inriktning, men ändå). Visst märker man att man börjar närma sig utkanterna av Europa, även om Istanbul numera i sin mest moderna form har mycket gemensamt med övriga av Europas storstäder. Staden splittas i tre delar varav två tillhör Europa och en Asien. Avskiljaren är Bosporen över vilken Bosphorus bridge löper. Invånarna i Istanbul bor till största del på asiatiska sidan (lägre fastighetspriser och boendekostnader) men jobbar på den europeiska sidan, vilket får till följd att ca 3 miljoner människor pendlar mellan Asien och Europa - dagligen!


Blå moskén, imponerande byggnad från 1600-talet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5_mosk%C3%A9n,_Istanbul


En å annan firre finns till försäljning som de halat upp ur Bosporen...


En parad med Ottomanska krigare. Det märks att det varit fred ett tag...


Båttur på Bosporen, föröver löper bron mellan Europa och Asien...


Båten var helt ok, men totalt öde. Antar att det inte var direkt högsäsong...


Mestadels fiskare och fraktfartyg höll oss sällskap... Detta från Kina.


Grand Basar med ca 4000 butiker. Här får man träna på att pruta så svetten lackar...


...vilket jag gjorde! Det resulterade i ett kombinerat schack- och backgammonspel som med stor möda gick ner i resväskan.


En bit tårta kanske?


Lunch på restaurang Orient Expressen, inrymd i stationen där tåget förr stannade när linjen gick mellan Paris och Istanbul. Numera går den bara mellan Paris och Wien.

t
Finns ett å annat stort shoppingscenter även i Istanbul, men man ska nog ha mer än 1 timme på sig för att hinna runt ordentligt.

No place like Vegas!

Det är sannerligen inte lätt att säga var man ska börja när man ska beskriva Las Vegas. Har nu spenderat ett antal dagar i denna stad som inte liknar nåt annat man sett. Herregud! Kontrasten mot Malta är fullständigt sinnessjuk, allt det skitiga och trasiga är här klanderfritt rent och alltid helt. Jag menar verkligen allt! Måste finnas tre biljoner lampor i Las Vegas, alla lyser, ingen är trasig! Helt otroligt. Måste vara tusentals människor som i det fördolda håller kliniskt rent och byter alla lampor. Annars är hela stan magisk... Detta måste upplevas för att förstå - inga bilder kan nånsin göra Las Vegas rättvisa. Men hur man kan bo här kommer förbli en gåta. Dock finns det de som gör det. I måndags var vi på sightseeing med en äldre dam som var född i Vegas och sen har sett staden växa upp till vad den är idag. 1941 startade alltihop med ett par maffiabossar... Drygt 60 år senare har det hela utvecklat sig till något som närmast kan beskrivas som bisarr-magnifikt, ful-snyggt men också helt otroligt. Finns så mycket att säga, men timmen är sen och imorgon är det sista konferensdagen som ska tas till vara. För även om intrycken är störst från själva Las Vegas så är konferensen också riktigt riktigt bra.


En timme försenat landar vi i Sin City...


Den legendariska skylten...


Ja vad ska man säga... kreativitet finns. Hur kommer man på att man ska bygga en kopia av New Yorks skyline med frihetsgumman å allt? Även Eiffeltornet finns inne i stan fast bara hälften så högt.


Ok, en karusell? Jo, men de som sitter i hänger 300(!) m över gatan!! Hotellet som heter the Stratosphere är ca 300 m högt och på toppen har man byggt ett par åkattraktioner, förutom denna en där man hänger ut över kanten på huset/tornet... Sinnesrubbat. Och jo, vi blev bjudna på lunch av Microsoft här uppe. Rätt ok :)


Jo det finns en å annan spelmaskin här...


Microsoft är snälla, de anordnade även ett beach-party på stranden(!) Stranden är en konstgjord historia runt hotellet Mandalay Bay med tillhörande gigantisk pool där konferensen äger rum om dagarna... 7500 it-nördar struttade runt i sanden och lyssnade på Huey Lewis & the News som man släpat dit. Det hade man i och för sig kunnat hoppa över...


Det är ju inte som hemma på Stortorget direkt...


Hotellet är ju inte direkt något simpelt vandrarhem. Incheckningsdisken är 100 meter lång under bildskärmarna till vänster.


Morgonpromenad till job.. äh konferensen. 27 grader i skuggan och allt, verkligen ALLT i perfekt skick. Man blir nästan sugen på att kasta en glasspinne på trottoaren för att se vad som händer? Den kanske förintas automatiskt?


Både sfinx och pyramid ÄR stora, jag lovar. Ingången är mellan sfinxens tassar... Precis framför stannar the Tram (tåg/tunnelbana/rälsbuss).


Det förekommer att man använder neon i Las Vegas...

En sista uppdatering från Malta

Semestern börjar lida mot sitt slut - ska bli både skönt och tråkigt att lämna solen och Malta, men visst, det går inte att förneka att man ser fram emot att få köra högertrafik, ha mer än 4 cm marginaler på sidorna av bilen (med infällda backspeglar), samt vara i ett mer civiliserat samhälle i största allmänhet (sorry om jag förolämpar någon Malta-älskare!)

Häromdagen var vi på Gozo, Maltas systerö i norr. Vi beslutade oss för att ta med oss bilen, vilket visade sig vara en bra idé. Nog för att det går bussar på ön, men trots att ön bara är någon mil tvärsöver tog det oss hela dagen och långt in på kvällningen innan vi lyckades ta oss ombord på en färja tillbaka till huvudön (med buss hade vi nog inte varit halvvägs...). Gozo var dock en upplevelse, med ganska dramatisk natur, så det var väl värt besväret. Ok, vissa av sevärdheterna lär inte komma i närheten av någon 10-i-topp lista över Europas mest sevärda (fråga vid tillfälle ungarna vad de t ex anser om Gginatija-templen (eller hur det nu stavas, ids inte ens slå upp det...) som enligt uppgift ska vara mer än 1 000 år äldre än pyramiderna i Egypten. Vi irrade ett bra tag innan vi gav upp (då skyltningen till templen plötsligt upphört!) och frågade en gladlynt kvinna på en balkong om hjälp. Hon var nog mest road av att vi hade lyckats parkera cirka 30 meter från grinden in till "sevärdheten". Som extra kuriosa kan nämnas att hennes hus var döpt till just "Ggantiija"... (som bekant döper man alltså sina hus på Malta)... 5 minuter senare hade vi avverkat templen och: "templen sög fett" enligt den yngre delen av familjen... jag är benägen att hålla med.

Vissa saker var dock mer sevärda än andra. Naturen tillhörde det förstnämnda. Enorma klippformationer runt hela ön tillsammans med de båtturer vi bestämde oss för att betala skjortan för var klara plus (i samband med den sista blev jag dock grovt hånad av familjen för att jag lyckades förhandla bort en hundring i "familjerabatt" - själv var jag dock rätt nöjd med initiativet som räckte till både limpa och coca cola på hemvägen till huset :)

Klockan är 15:22 så om ett par timmar är det dax att dra mot flygplatsen - nästa gång bloggen uppdateras är det inte från Malta :)


Karta över Gozo inspekteras på färjan dit


Azure window - en av sevärdheterna, upplevd från liten motorbåt med lokal guide. Naturupplevelsen på Gozos västra udde runt Dwejra var bland det bästa med hela ön


Mera klippor runt Dwejra - visst ser det ut som ett ansikte?


Båtturen utgick från en lagun från vilken man nådde havet via en grottpassage


Blå Lagunen, Maltas kanske största sevärdhet - fint men inte mer än så. Ligger på ön Comino mellan Malta och Gozo, en liten gudsförgäten plats som skulle kunna förväxlas med Månen landskapsmässigt... en död kanin var det närmaste vi kom levande väsen... dödstrist med andra ord.


Trots att Malta är mest tättbefolkat i hela Europa kan man hitta ostörda platser :)


En del stränder är dock mer otillgängliga än andra...


Och avslutningsvis en bild för bilentusiaster - det riktigt spännande sker när man får möte gärna samtidigt som det börjar dyka upp parkerade bilar efter husväggarna... jag skojar inte!

Nu är vi snart riktiga malteser!

Ytterligare några dagar spenderade i detta märkliga land. Ibland känns det som 40-talets Spanien för att sedan lysa upp som en rätt schysst plats - med cool befolkning som aldrig hört talas om uttryck som "ha bråttom" eller "ordning och reda". Jesus - ta bara bussarna, de inte bara ser ut som de är från kriget utan är det också. Och, vad värre är gäller detsamma även chaufförerna. Våran krigsveteran till chaufför var dessutom fösvunnen när vi skulle åka, det visade sig att han bara var och köpte lite frukt i närheten... när han väl dök upp var han irriterad över att vi inte gått ombord ännu. Finns inte en tidtabell vare sig vid busshållplatserna eller någon annanstans och vart de går är också skrivet i stjärnorna, fast egentligen är det inte så svårt då samtliga busslinjer går till Valletta, huvudstaden! Så, det är bara att klamra sig fast i sätet, blunda och hoppas att den skumpiga färden slutar där, vilket den turligt nog oftast gör. Positivare är att även priserna är från kriget... 35 cent för barn och 47 för vuxna. Trots den usla svenska kronan så åker hela familjen tvärs över hela ön för under 25 spänn. Sjukt. Vem betalar undrar man? Fast sen betänker man kvaliteten på vägarna, bussarna och chaufförerna och inser hur det hänger ihop... "this is Malta".

Utöver att åka buss har vi nu även avverkat: en rundtur i städerna Rabat och Mdina (Maltas huvudstad fram till 1500-talet), stranden på västkusten samt Maltas nuvarande huvudstad Valletta, som enligt uppgift har ca 7.000 invånare. Om det så hade varit 70.000 hade jag inte trott det, snarare 700.000!? Helt vansinnigt. Nog för att malteserna är högljudda och livliga, men här är nåt lurt i görningen. Min teori är att endast 7.000 av de 700.000 betalar skatt och därmed syns i folkbokföringen. Alternativet är att det pågår något hemligt experiment med kloning...


Varsågoda att stiga in i medeltiden...



Vilken kanonidé! Kombinera pub med ett par pumpar soppa på trottoaren utanför - genialt! T
ror jag ska sätta upp ett par pumpar på Kyrkvägen...


Ah, en sandstrand och kristallklart vatten (22 grader) nice!


Vy över Vallettas hamninlopp


Husdjur finns det, både katt å ödla, så det känns som hemma!


Åsså grillar vi ibland... med blandad framgång

Familjesemester på Malta

Dax för en liten semesterrapport! Familjen Mellström/Janson har tagit sin tillflykt söder ut för en vecka, närmare bestämt till Malta. Vi bor i en oansenlig liten by vid namn Zebbug (uttalas Tjebbooch ungefär :) mitt ute i ingenstans. Vi har nu varit här sen i söndags kväll, men en sak är klar: Malta är inte riktigt som alla andra platser! Eller för att citera Drew, husägaren vi hyr T'al Isqaq av (alla hus på Malta har namn): "This would last 10 years in the real world, but this is Malta, here I have to change it every year..." på temat kranar i kök och badrum.


T'al Isqaq - rätt schysst ställe faktiskt


Kaktus, någon? Tror inte de skulle sakna den om vi tog en...

 
På Malta finns fullt av affärsmöjligheter - t ex skulle man lätt bli rik om man introducerade matkassen... den har som synes ännu inte nått fram till Maltas stränder. Är man snäll kan man dock få en begagnad kartong :)

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0